Låg häromdagen sömnlös och kom av nån anledning att tänka på hängen jag ännu inte använt, fast jag gillar dem och jag fick dem av nån som sällan köpt pärlor till mig fast tillfälle funnits (och hur lät inte det då, som om det var folks skyldighet... Så menar jag inte, bara att när jag VET att det finns fantastiska pärlor nånstans där nån är så ser jag gärna att några av dessa kommer med hem till mig.... Och att jag är väldigt tacksam att jag fick pärlor de gånger jag fått det av den personen, särskilt som personen i fråga har den mycket giltiga ursäkten att "inte veta vad som är snyggt" och vad jag vill ha. Här blev det alltså en mycket lyckat slumpköp! Nuff said.)
Så blev det dag och så blev det natt igen och inget gjordes med hängena i fråga, men så igår när huvudet åter trilskades med mig (jag verkar ha fått migrän, dixit doktorn alltså, inte onkel Google) så var pärlande det enda jag klarade efter att ha sovit och det man kan göra med ett halvsidesdumt huvud.
Och DÅ, då var det dags för det ljuvligt repetitiva pärlvirkandet (en syssla som jag skulle jämföra med vad nån skrev om pannkaksstekande, där man inte behöver tänka, men måste vara riktigt närvarande), de fina trefärgade pärlorna köpta i Ghana av en snäll människa och hänget köpt i Senegal av en annan snäll människa (som sagt). Jag tror hänget är i ben, men är inte hundra på det. Själva halsbandet är virkat (i vaxad bomullstråd) till ett par meters längd, med en pärla var femte ögla (eller heter det maska, jag är inte haj på virkning) och sen tvinnat på sig själv. Så har jag satt en virkad tåt som stängningsmekanism men funderar på om jag ska göra ett lås av en kaurisnäcka. Kanske de är för ömtåliga, och kanske det blir för mycket Serrekunda Market och marché de Sandaga över det hela då? Och så sitter hänget på öglor gjorda av en annan snäll människa (vilken tur jag har, eller hur? Obs - jag är inte ironisk).
Den som köpte hänget undrade lite försynt om pärlorna verkligen passade ihop med hänget, dvs kunde man ha gulrödgröna pärlor ihop med ett hänge som är brunt och benvitt? Det kanske inte matchar sa jag, men jag tycker det passar (tänker osökt på tv-programmet What not to wear här...), och då får det vara så. Själv kommer jag inte att ha det på mig, för jag trivs varken i brunt eller gult, men det gör inget, det var roligt att göra. Och nu ska jag nog göra ett till, jag har tråd och hängen kvar. Nu blir det nog ett übermatchat däremot, med benvita pärlor, kanske i trä. Åsikter mottages tacksamt, kring matchande kontra inte-matchande eller (nästan) vad som helst. Och här skulle jag nääääästan vilja avsluta med en leende smajli.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar